Terroristskräck och -hyllning

28-06-2008

Gala för Nelson Mandela, 21:45-23:45 idag på Svt1.

Den 27 juni samlades ett stort uppbåd världsartister och världskändisar i Hyde Park i London för att hylla en av världens mest älskade ledare, Nelson Mandela, som i år fyller 90. Vi bjuder på två timmar med galans höjdpunkter. Gästar gör en mängd berömda politiker, världskändisar och artister, Bill Clinton, Gordon Brown, Will Smith, Ophra Winfrey, Robert De Niro, Queen, Amy Winehouse, Annie Lennox, Simple Minds, Sugababes, Dame Shirley Bassey, The Corrs, Eddy Grant och många fler.
Är det inte konstigt att så många sluter upp för att hylla en terrorist? Är de inte de värsta skurkarna på jorden? Som man måste få tortera för att komma åt viktig information? För vilkas skull vi vanliga människor måste acceptera avlyssning? Om vi nu ska övertygas om att terrorister är huggormars avföda är detta helt fel väg att gå. Visa inte deras kändisspäckade födelsedagskalas som underhållningsjippo på statlig tv! (Vad ska de hitta på när Usama bin Laden fyller jämnt?)
USA förbereder att avföra den förre sydafrikanske presidenten och ANC-ledaren Nelson Mandela från sin lista över terrorister lagom till Mandelas 90-årsdag. Det står klart efter det att senaten givit sitt godkännande. Nu återstår bara en underskrift från president George W Bush. Länk

Lika som bär

18-06-2008

Från Aftonbladet.

Krafttag

05-06-2008

Det ska tas hårdare krafttag mot de långtidssjukskrivna. Men näbbar och klor ska de ta sig in på arbetsmarknaden, må det bära eller brista! För sjukdom kan man, med rätt inställning, motivera sig ur och ALLA SKA ARBETA!

Nu undrar jag när det ska ställas motsvarande krav på arbetsmarknaden.

När ska regeringen sätta tryck på företagen att anställa dessa slackers? För det är ju hos dem vi ska söka jobben, borde de inte ställa upp och ta sitt ansvar? För var tionde anställd ska man ta in en icke arbetsför person så staten slipper punga ut för uppehället. För vad händer om företagen inte vill ha oss? Då faller ju regeringens fina plan i stöpet. Nej, Reinfeldt får allt höja den hotfulla tonen att gälla fler än bara de sjukskrivna!

Benbrott

17-04-2008

 

Denne glade gamäng har gått omkring med brutet lårben i 50 år utan att veta om det. Jag stirrar på hans röntgenplåt, men jag begriper inte vad det är jag tittar på. En känguruaxel? Vad det än är plåten föreställer verkar man inte ha varit så petiga, det inringade brottet verkar ligga till hälften utanför bild. Vad är det för ljus skarv som skär igenom allt? Känguruaxeln måste ha halkat av bordet.

Stackars farbror.

Brott och straff

14-04-2008

Nu när 42-åringen erkänt mordet på Engla diskuteras det vad man ska göra med en sån som han.

Han skulle förstås ha kastrerats för länge sen, blivit satt i fängelse utan möjlighet att komma ut. Nu måste han avrättas på gatan.

Ja, nu säger de så ja. Men under alla de år han begått sexuella övergrepp har folk i hans närhet låtit honom hållas. Hans vänner uttalade sig i pressen om hur gullig han var mot små barn och att det var otänkbart att han skulle kunna göra ett barn illa.

Vet folk inte att pedofiler älskar att gulla och gosa med småbarn? Pedofiler älskar att prata och leka med barn, älskar att ha dem i knät, älskar att nosa dem i håret och pussa dem i nacken. Pedofiler älskar att göra barn glada med leksaker och godis eller varför inte en gullig kanin. Det finns ingen hejd på hur mycket en pedofil vill umgås med ett barn.

Pedofiler skaffar sig gärna jobb där de får vara nära barn. Pedofiler syns främst inom yrken som präst, läkare och lärare. Dagispersonal och fotbollstränare har tillgång till sin "fetisch", samtidigt som få andra har inblick i vad man egentligen företar sig.

Undrar vad det är folk tror en pedofil är? Han verkar vid första anblick vara som någon av oss. På ytan skiljer han sig inte från oss andra, man måste gå förbi ytan.

Han hade fem sexdomar bakom sig. Han umgicks med ungdomar hälften så gamla som han själv. Han hade inga vuxna relationer till kvinnor och i skolåldern när jämnåriga intresserade sig för det motsatta könet så var han bara intresserad av lastbilar.

Ni hör ju hur bakom han är. Snart får vi höra vilka diagnoser som passar in på en sådan man som folk tyckte var så trevlig och aldrig gjorde någon förnär. Om han lät bli spriten, var det nån som sa. Vad hände annars? Ja det var väl så man förklarade och försvarade hans tafsande på tjejer, förstås.

Så vad gör man åt en sån person? Och när, lägger jag till. Ingens första brott är sexmord, man börjar i liten skala och sen eskalerar det. Varför då inte "fixa" dem redan vid första förseelsen? Står man och blottar sig finns det ingen anledning att fortsätta leva, har man inte förverkat sin rättighet till existens då? För det stannar ju aldrig med en sak, en gång. Och vi har inte sån tur att en förövare åker fast varenda gång han gör nåt dumt. Tvärtom, för alla fall som anmäls är det få som leder till dom. Och det lilla vi vet är väl alltid alltid alltid bara toppen på isberget?

Med tanke på hur många kvinnor, barn och män som blivit utsatta för oönskade sexuella inviter, övergrepp eller våldtäkter måste man dra slutsatsen att det är gott om förövare. Det är inte samme 42-åring som varit framme, ser ni. Det är inte bara främlingar som hoppar fram ur buskage, det är ens egen pappa eller bror eller son som gör perversa saker med andra. Eller med en själv. Och det finns mammor som har intima relationer med sina barn. Ja, sexuella relationer. En mamma ses tungkyssa sitt barn utanför dagis, sen utanför skolan. Först när hans flickvän undrar varför de använder tungorna reagerar pojken.

Varför är vi så dåliga på att se att saker och ting inte står rätt till? Hur mycket undersöker vi hur folk omkring oss mår, hur deras relationer med andra verkligen ser ut? Knackar vi på när vi hör grannarna bråka eller håller vi god min?

42-åringen har erkänt två mord. Hittills. Han är bara dömd fem gånger, men kommit undan med ett mord i många år. Bara ett enda anonymt telefonsamtal pekar ut honom. Hur går det när folk inte tittar, reagerar, agerar? Varför engagerar man sig inte? Varför lägger sig ingen i när nån visar sig ha ett udda beteende - eller rentav verkar lite för normal? Om nåt verkar för bra för att vara sant så är det förmodligen en front som du går på. Varför så blåögd? Varför så ivrig att fastslå att allt är bra?

Hör man ett ofördelaktigt rykte om någon kanske mn har ett ansvar att kolla upp det. Prata med människan. Undrar om någon någonsin haft ett riktigt samtal med 42-åringen om hur han mår och inte nöjt sig med ett "bra". Är det sant att du köper ut åt ungdomarna? Varför gör du det? Varför umgås du inte med folk i din egen ålder? Du vet att jag inte kan låta dej fortsätta såhär. Vad tycker du själv vi ska göra åt saken?

Vi är så rädda för att trampa folk på tårna. Vara frågvisa. Lägga sig i. Vad folk gör är väl deras egen ensak. Men tänk om det inte var så? Tänk om vi stoppade våldtäktsmannen redan som sexåring. Hur många offer hade vi inte räddat då? En åttaårig sadist kanske man fortfarande kan nå. När man väl tappat alla spärrar och gått för långt finns det nog inget som håller en tillbaka i framtiden. Män med sexual- och pedofilbrott bakom sig har den högsta återfallsfrekvensen. Den sexuella drivkraften är något annat än det som gör att man stjäl eller rånar.

Det är så lätt att utkräva hämnd när det gäller ett okänt monster. Men är vi själva oskyldiga när vi hela tiden låter det ske? Vad ska såna som vi ha för straff? Vi som låter dem hållas.

Tomtar på loftet

08-04-2008

Av nån anledning gillar jag rapporter om mystiska väsen som inte verkar tillhöra denna värld. Det blir lite Narnia och LOTR-känsla i vardagen. När man tröttnat på Bigfoot kom den otäcka chupacabra, men nu äntrar en tomte scenen! Lite kul att han håller till i Salta. Klart jag måste blogga om det då! :D

Måtte ingen rycka luvan av honom och avslöja att det bara är en liten busig gubbe som jävlas med folk. Jag tänker nämligen skicka min önskelista till honom.

Osynk

05-04-2008

Tittar lite på Så ska det låta och får en chock. Rösten bakom Release me kommer från en människa som ser helt annorlunda ut mot vad jag förväntat mej.

Rösten säger tuff rocker chick. Jag tänker på sångerskan i Catatonia. Lyssna på Mulder and Scully.

Varför är det då en helyllestumpa i tantiga rosa volanger som sjunger? Det blir helknas att titta och lyssna på kontrasterande signaler.

Rösten är makalös och det engelska uttalet felfritt. Vet ni hur ovanligt det är? Det borde ni, ni lyssnar garanterat på mer musik än vad jag gör. Men folk är kanske inte så petiga som jag är.

(Förresten. Budskapet make hay not war kan man inte lyssna till för ofta.)

Shhh…

28-03-2008

Jag har haft synnerligen opassande drömmar på sistone.

På nätterna har jag förbjudna fantasier om en man som lämnat sin familj för mej.

Drömmarna är så otroligt verklighetstrogna, till skillnad från andra drömmar där verkligheten ofta är absurd och fantasin tillskruvad, i en kompott av löst sammanhållna fragment. I drömmen är alla berörda med, inget är tillagt eller borttaget. Det är precis som om det vore verklighet och jag begriper inte varför.

Mitt vakna jag hyser ingen oresonlig åtrå till den här mannen och jag skulle aldrig i mitt liv vilja förstöra en familj. Men ibland, på nätterna, kommer han ändå till mej och säger att han måste lämna dem. För mej. Jag förstår och jag accepterar på ett sätt mitt vakna jag inte trodde var möjligt. Det måste vara så här. Det måste vara han och jag, trots alla sårade hjärtan.

När han gråter stryker jag honom över ryggen och frågar om han är helt säker. Det finns inte ett uns av tvekan, men han gråter för den smärta han tillfogar dem. Jag sitter helt lugnt intill med handen vilande mellan hans skuldror och blickar framåt.

Vilken fantastisk publik?

12-02-2008

Det hör till god kutym att publiken ger nåt slags gensvar efter ett uppträdande.

Det spelar ingen roll om det är Let’s Dance eller Melodifestival, nu verkar det vara ett måste att nån halvt exalterad gastar "och vilken fantastisk publik vi har ikväll va" som nån flåshurtig spinninginstruktör.

Vadan detta fjäsk för studiopubliken? Ingen jublar åt tv-tittarna. Jag känner mej förbisedd. Diskriminerad. Kränkt.

Vafan, jag behöver också få känna att jag är med och skapar en fantastisk stämning. Ju.

Här uppe är jag!

05-02-2008

Vad svårt det är med folk som inte kan titta folk i ögonen!

Jag är själv inte nån som gillar att försjunka i andras blickar, men nog ser jag på den jag pratar med.

Ibland har jag att göra med en man som bara ser mej i ögonen som hastigast när vi hälsar. Resten av samtalet tittar han på nåt i fjärran. Med jämna mellanrum vänder han sig mot mej, så jag inte ska bli förolämpad, men han fixerar blicken på ställen som min axel, min armbåge eller min bröstvårta.

Det känns ju himla naturligt. Not.