Skriva på maskin

29-01-2008

Mymlan skrev ett så bra inlägg om att skriva på maskin. Det är något jag gått omkring och tänkt på länge och som verkligen förundrat mig. Idag räknar man med att alla skall använda datorer. Det innebär att sitta och skriva på ett tangentbord. Det finns en bra, välutarbetad teknik för att skriva på tangentbord. Folk har gjort det länge, fast på skrivmaskiner. Förr var det väl mest blivande sekreterare som fick lära sig tekniken. En del andra verkar ha fått lära sig i skolan, många inte. Själv hade jag maskinskrivning i fritt valt arbete i sjuan. Jag lärde mig en teknik som jag använder mig av än idag och som fungerar väldigt bra. Tusen gånger bättre än att sitta och knacka med pekfingrarna. Varför får inte alla lära sig att skriva maskin i skolan? Det är en stor gåta.

11 kommentarer. »

  1. Arne Trageton är en norsk pedagogikforskare. Han har ett forskningsprojekt där tesen är att barn lär sig både att läsa och skriva snabbare och bättre om de i början använder dator i stället för papper och penna. Han rekommenderar en “personlig touch-metod” Alltså att man ska använda alla fingrar men inte slaviskt följa en viss placering. Själv har jag haft kontorskunskap och skriver enligt den gamla metoden och det fungerar alldeles utmärkt. Mina tonåringar skriver med högst personlig metod och det går lika snabbt men blir mycket mera fel än när jag skriver. Man lider dock när man exempelvis sitter hos en läkare som ska skriva något på dator samtidigt som han ställer frågor om patienten. Senast var det en narkosläkare inför operation av ett barn. Det tog evigheter. Vilket slöseri med samhällsresurser, tänker man. En sekreterare skulle ha sparat massor med tid och förmodligen pengar.

    Ingela — 30-01-2008 @ 00:00

  2. Jag lärde mig i USA, och även om jag har övat upp förmågan nu så händer det fortfarande att jag har problem att hitta å, ä, och ö.

    När jag vikarierade på mellanstadiet lärde sig alla barn fingerställning och så på tangentbordet. Jag håller med om att det borde vara obligatoriskt för alla.

    presens konjunktiv — 30-01-2008 @ 12:25

  3. Visst har du rätt, Ingela! Har läst inlägget i din blogg.
    Tack pk för medhåll. Ni har säkert redan sett att Lotten också skriver. Följ hennes länk till David Nessle, jätteintressant! Han är så bra.

    Ullah — 31-01-2008 @ 16:59

  4. Jag hade “maskinskrivning” på schemat i sjuan, tror jag. Vi fick skriva av sanslöst tråkiga texter, sen fick vi lära oss hur man sparade dem på datorn. Det enda jag minns därifrån är magisterns östgötska stämma som sa: “Och så trycker ni på gööööör (=enter)”. Sen skrev jag med fuck-off-fingrarna tills jag började arbeta på dator och var så illa tvungen att skriva lite fortare. Men jag har nog min egen metod. Hoppsan, det blev visst en halv roman om det här.

    Åsna — 31-01-2008 @ 17:34

  5. Och jag kallar den där stora tangenten till höger med en krokig pil för “return”. För det var väl det den betydde på den elektriska skrivmaskinens tid: återvänd till början på raden, fast ett steg ned.

    Innan det fick man dra på en lustig liten spak. Ack ja så gammal och stenålders man är …

    Cecilia N — 03-02-2008 @ 20:31

  6. Och jag kallar den där stora tangenten till höger med en krokig pil för “return”. För det var väl det den betydde på den elektriska skrivmaskinens tid: återvänd till början på raden, fast ett steg ned.

    Innan det fick man dra på en lustig liten spak. Ack ja så gammal och stenålders man är …

    Cecilia N — 03-02-2008 @ 20:33

  7. Ja, jag minns den där spaken på min morfars gamla skrivmaskin, vid vilken han enligt mamma brukade sitta och hamra blixtsnabbt med pekfingrarna.

    Ullah — 05-02-2008 @ 09:23

  8. Jag läste “tangentbordsskrivning” som valbar kurs på gymnasiet (2002), fick mvg och skriver nu utan att kolla på tangenterna ;) Kanske blir obligatoriskt?

    framtiden — 11-02-2008 @ 14:51

  9. Det borde bli obligatoriskt, tycker jag.

    Ullah — 14-02-2008 @ 00:23

  10. Märkligt nog så finns det en hel del alldeles nödvändig kunskap som vi inte ger barn i skolan idag: datakunskap med fingersättning, vardagsekonomi / penninghushållning, konsumentkunskap för att kunna välja rätt, avspänning / avslappning, körtkort för bil etc. Kanske borde skolans ämnen, vilka härstammar från början av 1900-talet, uppdateras! Döremot är det ju ur nyttosynpunkt helt sanslöst att man ägnar så stor del av skolans resurser på ett ämne som slöjd.

    Inga M — 27-02-2008 @ 09:25

  11. Men visst behöver vi fortfarande kunna göra saker med våra händer? Mina söner älskar slöjd (både sy- och trä) och är så glada över att lära sig göra saker själva. De får lära sig att laga saker också.

    Ullah — 27-02-2008 @ 23:44



Vänligen kopiera sifferkoden för att bevisa din mänsklighet.

OBS: Vissa, särskilt långa, kommentarer har en förmåga att försvinna spårlöst!
Ta därför för vana att kopiera din kommentar innan du skickar iväg den.