Efter det högkulturrella inlägget nedan kommer jag nu ta ner oss till det jordliga igen.

Min farsa blir ibland filosofisk och börjar prata om armbågar. "Är det inte fantastiskt att armbågen sitter där den sitter? Hade den suttit högre upp eller längre ner hade vi inte kunnat äta." Och så demonstrerar han hur perfekt skapelsen är som låter honom ta en macka från bordet och föra den upp till munnen.

Idag fick jag en liknande insikt, om armarnas längd. Tänk om våra armar var kortare än de är idag, hur hade vårt samhälle sett ut? Hur hade vårt sociala och kulturella liv skilt sig från hur det nu ser ut, om våra armar var för korta? Om vi inte hade nått att torka våra egna stjärtar?

Vi hade haft en hel del andra uppfinningar, skulle jag tro.
Och det hade funnits människor med väldigt intima arbetsuppgifter.