Detta tidningsurklipp är både chockerande och upprörande… och på nåt sätt så himla typisk. Det är sjukt, det är fel och ändå är det nåt som gör att det inte känns så himla oväntat. Det mest överraskande är på nåt sätt hur lite som krävs för att dölja kalaspaketen.

The end of the universe?

Jag blir nästan alltid besviken när jag ser en filmatisering av en bok jag läst. Det blir ofta för mycket ändringar i händelseförloppet och felaktiga val av skådespelare. Men en gång blev jag positivt överraskad. Det var när jag såg filmen Grand Isle med Kelly McGillis, som är baserad på romanen The Awakening från 1899 av Kate Chopin. Jag förstod boken mycket bättre efter att ha sett filmen. Men sådant är som sagt sällsynt. Det är så ovanligt att jag nästan inte kan komma på något annat exempel.