Jojo, det tar sig! Det tog mej ca 1 timme och 20 minuter (medan jag tittade på Dr Phil) att "sticka" den här stumpen och jag är så imponerad av hur tjusigt det blir. Alla maskor är lika stora. Och som ni ser vågade jag byta färg mitt i!

Jag åkte till en lågprisbutik och köpte billighetsgarn. De hade inget silkigt fint garn så jag köpte några yllenystan istället. Blir det för stort kan man ju alltid tova det, tänkte jag. Proffsen vet kanske hur mycket det krymper? Om man kör en stor och sladdrig mössa i maskinen, kommer det ut en filtmössa för barn eller för Barbie? Och om man vill ha en tovad mössa i vuxenstorlek, ska man sticka den stor som en ica-kasse då?

Jag funderar redan på hur man petar in pärlor i stickningen. Är det kanske smartast att brodera dit dem i efterhand? Jag ska ha lite merinoull nånstans… ska man göra en tantig blomma rentav?

Som ni förstår har jag kul! Och på söndag, åh, på söndag… Jag kommer vara i extas!

Uppdaterat:

Det är ju inte klokt! Efter tre timmars meditativt tråcklande i tv-soffan är mössa nummer ett klar. Det är väl inget märkvärdigt med den precis, men med tanke på att det nyss var en omöjlighet för mej att äga en egenstickad mössa så känns det som en bedrift! Dn är lös och luftig - precis så som jag vill ha den. Vanliga mössor är alldeles för täta och varma för mej. Men nästa ska jag göra med dubbla trådar och testa att tova till gullungestorlek.

Jag har inte vågat titta på programmeringen på flera dagar. Jag har varit trött och disträ och jag vet att jag måste vara klar i skallen för att inte bryta ihop vid första motgång. Det är lustigt det där, ibland tycker jag att jag är skärpt och andra gånger är jag ett lallande fån. Jag växlar mellan att vara Lisa och Homer Simpson. Hör själva!

Dagens Aftonbladet: "Höjd ränta ger dyrare boende".

No shit, Sherlock? 

Minns ni hur jag talade lyriskt om att få börja betonga? Jag visste att jag skulle älska det och kunde knappt bärga mej. Men redan innan jag började praktisera det kungjorde jag att nästa fixering skulle bli fusing/slumping. Ja, på söndag är det jag som går en kurs i detta och redan nu vet jag förstås att jag kommer älska det. När jag köpte redskap till kursen snubblade jag över en manick som jag var tvungen att köpa.

Ladies and gentlemen, I present to you my next obsession: Quick knit!

Ja, jag är periodare på allt och nu är turen kommen till förenklad stickning. Jag kan varken sticka eller virka, men dels ser det så rogivande ut och dels skulle jag gilla att skapa saker som är användbara, på kroppen. Betongfat och halsband i all ära, men mössor, sjalar och handledsvärmare vore ju drömmen! Men jag har hittills inte vågat, för jag kan inte och jag har ingen som vill lära mej och förresten tar det väl evigheter innan det blir jämnt och snyggt?

Vi får väl se hur avancerat detta är och hur långt mitt tålamod räcker. Jag är otålig och vill ha snabba resultat vad jag än gör. Är instruktionerna lika svåra som programmeringskod så far ringen ut genom fönstret!