På stranden
Klassikerlistan som Salt citerar nedan är ett fint initiativ tycker jag. En del av böckerna har jag redan och några vill jag inte ha, men kanske jag slår till och köper någon av dem. Jag tänkte i detta sammanhang berätta om den bok jag tycker allra bäst om. Det är en bok som gör att det svider i bröstet på mig när jag läser den, och tårarna rinner oavbrutet. Den är så hemsk och samtidigt vacker. Det är On the beach av Nevil Shute. Den kom ut 1957 och handlar om några människor som lever sina sista dagar i en skenbart idyllisk värld efter ett stort kärnvapenkrig. De vet att de snart skall dö. Det är skrämmande och fantastiskt på en gång, och ganska realistiskt också. Boken blev en populär film med bland andra Fred Astaire, men filmen är en besvikelse. Det gladde mig att få reda på via Wikipedia (hoppas att uppgiften är sann) att Nevil var mycket missnöjd med filmatiseringen och med de friheter man tagit sig där. Jag kan inte annat än hålla med honom.
Halloj. Bidrar med de böcker som jag kan läsa om och om igen, de är skrivna av Michelle Magorian. ‘Godnatt Mister Tom’ är visserligen kanske en “barnbok” men underbart varm. ‘En liten kärlekssång’ efterlämnar en bra känsla och den läser jag när jag vill bli på bra humör, med rimlig tidsrymd emellan
framtiden — 29-08-2007 @ 20:38
Ja, Godnatt Mister Tom är en fin bok. Riktigt läskig bitvis också!
Ullah — 29-08-2007 @ 21:32
Den är underbar! Och mitt ex av Hemlängtan är sönderläst och hålls ihop med tejp och gummiband.
Presens konjunktiv — 29-08-2007 @ 22:06