Efter Sommar
Så är ”sommaren” över och jag har hunnit igenom min back-log av olyssnade Sommarprogram. Till att börja med var det inte särskilt många som lockade till lyssning, varken namnen eller beskrivningarna. Och när jag väl lyssnade var det inte särskilt många som fick mig att reagera med något annat än ointresse eller rentav aktivt avståndstagande.
Hur många fullkomligt ointressanta tack till människor som hjälpt årets Sommarpratare på traven har vi till exempel inte fått genomlida i år?
Listan med favoriter blir med andra ord kort. Den första är dock en total överraskning för mig själv, nämligen det speedade programledarparet Fredrik och Filip som fick mig nästan kräkfärdig med sina första fem minuter av rallyt genom USA 1996 eller när det nu var. Nästa fem minuter var nästan uthärdliga, nästa började bli intressanta. Och sedan var jag fast. Det är inte bara damp. Det är engagemang och passion och jag är rätt lycklig över att jag inte bara fimpade herrarna innan jag hade förstått det.
Årets hederspris går till Lena Endre, för en fantastisk djupdykning i mitt psyke. Eller så var det bara jag som kände så. Gissar att rätt många andra gjorde det också.
Årets tistel skickar vi – som vanligt – till skivindustrin, som fortfarande tror att alla människor först och främst är tjuvar. Och fast de faktiskt får betalt för att deras musik spelas i Sommarprogrammen kan vi fortfarande inte lyssna på Sommar med musik på våra Ipoddar. Fortfarande vägrar skivbranschen att erkänna att vi lever på 2000-talet och fortfarande föredar de att bekämpa sina kunder, snarare än att ta vara på de möjligheter som modern teknik erbjuder.
Skäms de inte?
Andra bloggar om: Sommar, Sommarpratare, fildelning, Lena Endre, Fredrik & Filip
Håller med dig om både F&F och Lena Endre! F-herrarna har säkert alla möjliga bokstavskombinationer med det är ju det som är charmen.
Ska be att få haka på med en tistel till filmindustrin som tvingar mig att, varje gång jag stoppar in en DVD-film som jag helt ärligt har betalt eller hyrt, genomlida en ytterst skränig och tröttsam och ganska lång filmsnutt som vill inpränta hur olagligt det är att piratkopiera film. Resultat: Jag sätter in filmen, skruvar ner ljudet på TV:n och går och kokar te. När jag kommer tillbaka är skränfilmen slut.
görel — 29-08-2007 @ 12:57
Görel: det är samma genier som styr filmindustrin som musikindustrin. Och lustigt nog tycker de inte om kunder.
Skrivkramp — 29-08-2007 @ 16:15