Så gick Bergman sin väg och TV-tablån ändras i en hast. Jag som hade spetsat in mig på sista avsnittet av Foyle’s war. Kanske inte världens bästa serie, men en av de få jag lyckats följa, och nu rubbas mina planer. Kunde inte Svt åtminstone tala om när avsnittet skall sändas i stället?

I dag tog min fem veckor långa semester slut. Totalt tror jag att jag har fått cirka elva timmar på stranden i sommar och jag tror att jag kan konstatera att det inte räcker.

Tilläggas bör att samtliga högtryck under augusti månad kommer att bemötas som personliga förolämpningar - så kom inte och säg att ni inte har blivit varnade.

 

:-(

Andra bloggar om: sommar, regn, lågtryck, högtryck, bitterhet

Vad gör den där överproduktiva Salt egentligen för nytta?
Inte så mycket, jag försöker mest hitta olika glädjeämnen i livet… när jag inte gottar i elände, förstås.

Men nu kanske jag är på väg att göra oss alla en riktig samhällstjänst. Ni vet att Skrivihop gett upp sin mission, va? Nå, detta med särskrivningar kommer fortsätta engagera folk. Själv har jag en massa frågor som "varför säger man så" och "är inte det amerikanska uttrycket vida överlägset någon svensk term" och "hur sjutton tänker kvällspressen som skriver såhär".

Jag har efterlyst ett roligt och trevligt språkforum med vidd och bredd, där man lättsamt (eller maniskt) kan ställa frågor, komma med förslag eller filosofera högt, men eftersom jag inte hittat något sådant har jag sparkat igång ett eget. Nu vill det till att det funkar som jag tänkt! Och för det krävs det alla möjliga språkintresserade deltagare.

Jag hoppas ni vill komma till Ordning, och ta era vänner med er!

Det blev visst en liten skoldebatt i kommentarerna till Skrivkramps förra inlägg. Det framgår väl en del vad jag tycker där, och det är att skolan inte klarar av sitt uppdrag så bra som man kunde önska. Det är jättemånga faktorer som spelar in, en av dem är kommunaliseringen som Göran Persson drev igenom på nittiotalet, andra beror på en förändrad lärarutbildning, men det finns förmodligen en massa orsaker till som jag inte orkar gå in på just nu. Kanske en annan gång. Jag måste bara få säga att få personer förespråkar kadaverdisciplin och en inriktning på att rabbla kungar och sådant. Däremot är det ju inte fel om det är tyst i klassen och det är heller inte skadligt att lära sig vissa saker utantill. Man kan ha mycket glädje av det. Man hinner inte slå upp glosor eller verbformer när man befinner sig i en talsituation och skall försöka uttrycka sig på ett främmande språk. Multiplikationstabellen skall sitta där som ett rinnande vatten. Att ha några nyckelårtal att hänga upp historien på är inte fel. Och att lära sig lite skrivregler förenklar livet enormt nu när alla skall bli författare! Om de inte har vett nog att ta till sig råden i bloggen Skrivkramp länkade till, förstås.

Det finns de som säger att pluggskolan måste komma tillbaka, att allt kommer att gå ännu mer åt helvete än det redan har gjort om ungarna inte får lära sig samtliga kungars födelse- och dödsdatum, hela grammatiken och att veta hut.

Jag hör inte till dem, men jag har en känsla av av att major Björklund i folkpartiet och hans vapendragare skulle bli mycket mer lyssnade på om de var tiondelen, eller hundradelen, så begåvade som den satirker som bloggar under rubriken 101 reasons to stop writing.

Read it and weap!

Andra bloggar om: skrivande, pluggskola, satir

Slash i Guns N’ Roses: mannen som gav old english sheepdog-frisyren ett ansikte. Eller förresten; det var ju just det han inte gjorde.

Andra bloggar om: slash, old english sheepdog, lika som bär

Jag har nixat mig själv och min hemtelefon på både bredden, tvären och längden, och den telefonförsäljare som tar sig igenom taggtråden blir det i allmänhet synd om. Om jag har tålamod, och inte bara säger ”jag är inte intresserad” innan jag lägger luren i örat på dem.

Huggormars avföda, säger jag.

Eller sa, för nu är jag mjukare än en övermogen brieost. Så sent som i går lät jag mig förföras av en ung kvinna, som mot en ersättning på nästan 400 kronor lovade att föra mig till paradiset. Nåja, i alla fall att ta hand om allt jag någonsin hade drömt om … mardrömmar i det här fallet, för det var inte telefonsex hon sålde utan någon slags spärrservice för borttappade plastkort.

Någonting har alltså hänt. Man undrar vad. För för det första kan jag hålla reda på mina grejer och behöver inte det här geschäftet, och för det andra äter jag alltså telefonsförsäljare till frukost.

Åt. Om man ska vara noga. Ända tills sonen visade sig vara the shit på att kränga kallingar på telefon till intet ont anande norrlänningar. Nu kan jag inte svara i telefon utan att tänka på denne älskade pratkvarn och på att han förtjänar alla accepterade avtal han kan pracka på oss. Tydligen spiller denna sympati nu över på alla som fått tag på mitt telefonnummer.

Finns det inte någon spärrservice som man kan utnyttja mot sig själv?

Andra bloggar om: telefonförsäljare, telefonförsäljning, nix

Läser du horoskop?

Grattis, säger jag bara. Jag vet nämligen hur de kommer till. I början av 1980-talet satt jag på Arbetets redaktionsarkiv. Det var mitt första sommarjobb på tidningen och ett av uppdragen var ”kopiera horoskopen från 1966, klistra upp dem på manusblad och skicka ned dem till sätteriet". Horoskopen skulle nämligen återanvändas och det var inte ens särskilt noga om de publicerades på samma årstid som originalen.

Läser du fortfarande horoskop? Okej: inte nog med detta. ”Mina” horoskop vidarebefordrades nämligen till hela dåvarande A-pressen, så det är inte bara numera nedlagda Arbetet som ska skämmas.

Läser du fortfarande horoskop? Okej: jag brukade pilla in små hälsningar till flickvännen och kompisar i horoskopen.

Läser du fortfarande horoskop? Okej, då kan det vara bra att veta att ursprungstexterna till dessa horoskop, som jag sedan alltså förändrade efter eget tycke, ursprungligen skrevs av en fantastisk redigerare och jazzfanatiker på redaktionen, en man som visste mycket om mycket men inte ett skit om stjärnorna på himmelen. Och att han använde horoskopen som avstjälpningsplats för sina aggressioner mot kollegerna. Särskilt somliga. ”Passa dig din jävel, vi ses i mitt nästa horoskop”, liksom.

Läser du fortfarande horoskop?

Varför det?

Andra bloggar om: horoskop

Härmed inviger jag nu officiellt det nya verbet "betonga". Hoppas att Salt och Siv betongar för fullt idag och att vi alla snart får höra hur det gick!

Salt har visst fått problem med internet. Medan ni väntar på hennes återkomst kan ni njuta av dessa vackra nunor.