Människans väsen, del 2
Utmaningen antagen!
"Förfärligt nog tror jag det är möjligt att svika någon man älskar över allt annat. Inte minst för att det är så lätt att svika sig själv." Det är så otroligt mycket lättare att svika sig själv än någon man älskar. Det är lättare att ljuga för sig själv, att vara elak mot sig själv och att behandla sig själv illa, än att utsätta någon annan för samma sak.
Jag har aldrig varit otrogen. Jag har svårt att se att jag skulle kunna vara otrogen. Det borde ju vara så att det är något i ens förhållande som saknas om man är otrogen, men nog kan man bli full och kåt en ensam konferenshelg.
Polyamorösa människor säger inte att deras förhållanden är olyckliga. De säger att man aldrig kan få alla sina behov tillfredsställda av en och samma person. Betyder det bara att de är ärligare? Varför är det så viktigt för oss med monogami att vi tar den för given? Varför är ett förhållandes välbefinnande baserat på ett koncept som vi inte har valt, något som bara finns där?
Jag håller personligen med om att det är lättare att svika sig själv än någon annan, men så tänker jag att det nog inte gäller alla. Många av oss är drillade att behaga andra framför oss själva och frågan är då om man är trogen för att man är rädd att hamna i onåd annars? Handlar det om moral eller rädsla för konsekvenserna, kan man fråga sig.
På ett filosofiskt plan är jag i full enighet med den polyamorösa inställningen vad gäller flera partners, men jag kräver fullständig monogami i praktiken. För att jag är svartsjuk och har kontrollbehov, förmodligen. Man kan väl kalla det att jag är konservativ och håller på traditionerna, eller så är det något i reptilhjärnan som programmerat mej sådan. Hmmm… jag kanske behöver experimentera mer!
Salt — 26-06-2007 @ 18:40
Jag håller med om att en människa inte kan tillfredsställa alla ens behov - men att det måste till flera som tillfredsställer de sexuella behoven, det har jag svårt att se. Min polyamorösa väninna har en fem-sex olika förhållanden med män över världen - och hon är polyamorös i betydelsen “delar känslor med flera via skriven text”. De sexuella aspekterna är inte viktiga i de relationerna… Det händer att hon träffar någon av “sina män”, och så länge som hon inte hade ett mer “vanligt” förhållande på hemmaplan så hände det att hon gick till sängs med någon av dem. Men det var verkligen inte sex som var i fokus!
(Annars borde jag nog inte kommentera här, för jag har så svårt att förstå varför sexeullt experimenterande är så himla spännande överhuvudtaget… jag är SÅ lycklig med sex inom förhållandet, när jag har ett sådant!
)
Visionary soul — 30-06-2007 @ 12:11