Salt skriver om att gjuta fina trädgårdsgrejer i betong. Själv kämpar jag med min trädgård. Jag blev så glad när jag via en blogg förstod vad det är jag håller på med. Min trädgårdsstil är modern! Det kallas Wild gardening!

Guldsommarens ämne ser ut att bli otrohet. Med tanke på ordbokens definition (”brist på lojalitet”) tyckte jag dock att även det begreppet (dvs. lojalitet) behövde en duvning.

Nationalencyclopedins definierar lojal så här: ”som alltid står på ngns sida och är beredd att hjälpa”, men det är att gå alldeles för långt. Lojaliteten måste nämligen alltid vara ömsesidig för att vara meningsfull. Jag kan vara hur lojal som helst, men är inte motparten det så står jag där med både lång näsa, tvättad hals och skägget i brevlådan. Utnyttjad.

Och då är jag inte lojal utan snarare dum. För att inte säga självdestruktiv.

Om vi däremot förutsätter att båda parter faktiskt är lojala mot varandra blir otroheten omöjlig. Otänkbar. Ogenomförbar. Ni är ju lojala och gör ingenting som skulle kunna skada, eller såra, den andra. Tvärtom, ni står aktivt vid varandras sida och hjälper varandra.

I mina öron låter det som kärlek!

Andra bloggar om: otrohet, lojalitet, kärlek, guld

OK, Salt har utmanat oss på ämnet otrohet, som sannerligen är vidöppet för tolkningar (och dessutom saknar Guldbloggen, till skillnad från skolans uppsatsskrivningar, en magister som med linjalen i hand tar sig rätten att förkunna att texten avviker från ämnet. Å andra sidan har vi kommentatorer. Gudskelov!).

Hursomhelst tänkte jag diskutera vad otrohet egentligen är och vem det egentligen är som är otrogen. Är den otrogne den i förhållandet som efter år av torka vänder sig till någon som faktiskt både kan och vill älska en stund – eller är det den som framhärdar med att det visst ska vara ett förhållande men sedan ändå inte ställer upp på att fullborda det?

Och vad ska man kalla det att till slut ställa ultimatum: "blir det inget sex i det här äktenskapet så avgår jag"? Är det trohet mot förhållandet som idé eller är det utpressning? Och vad ska man kalla den som tycker att ett rimligt förhållande inkluderar sex, med den egna partnern, men ändå inte ställer saken på sin spets?

Och så är det dags för en tonartshöjning i detta blogginlägg: handlar otrohet alltid om sex? Är det otrohet att diskutera livets väsentligheter med någon annan än den partner man lovat att dela livet med i vått och torrt? Är det otrohet att strimla sin partners hemligheter med någon annan? Är det otrohet att skaffa sig glädje och skratt utanför ett grått förhållande? Eller är det rent av en plikt, eftersom ingen kan kräva allt av en enda människa?

Och måste det vara en person av motsatt kön för att det ska vara otrohet?

Många frågor, förvisso. Men sommaren är lång och i det här vädret blir det ändå inga besök på stranden.

När jag var åtta år drabbades jag och min kusin av Jesus Christ Superstar-feber. Sedan dess har den musikalen varit en referenspunkt i mitt liv. Vi var som tokiga i den. Sparade alla tidningsurklipp vi kunde hitta och klistrade in dem i häften kallade "Jesus Christ Superstar-Posten". Vi lärde oss sångerna utantill på svenska och sjöng med vissa svårigheter med på engelska. Vi spelade upp hela operan och besatte alla roller själva. Och vi älskade Arne Jansson. Det var Arne Jansson som spelade Judas i den svenska versionen, på scen och på skiva. Bland sina motspelare hade han Agnetha Fältskog och Bruno Wintzell. Men det var Arne vi älskade. Vi tog reda på hans hemadress i Farsta och skrev till honom. Vi fick signerade idolkort tillbaka och var i sjunde himlen. Han var stor då, prydde baksidesbilderna i Starlet och Alexandra (så hette den väl?). Men sedan försvann han. Jag har alltid undrat vart han tog vägen. Inga träffar på google. Är det någon som vet?

Salt ber om råd angående datorer. Själv har jag liknande funderingar. Skulle så gärna vilja ha en trevlig liten bärbar dator där jag kan skriva vanliga worddokument, gå ut på internet samt spara bilder. Inga avancerade saker alltså, men hur sjutton skall man kunna veta vad man skall leta efter? Jag vet ingenting. Jag får ont i magen bara av tanken på att ge mig in i teknikdjungeln. Men datorn behöver jag. Tips emottages tacksamt även av mig. Teknikstressen sträcker sig längre än så. Min arbetsgivare har börjat med "egenrapportering". Det betyder att man själv på ett komplicerat sätt via datorn skall rapportera in till exempel obekväm arbetstid. Förr skrev man allt på ett papper och lämnade till en ekonomiansvarig. Det gick fort och snabbt och eventuella extrapengar kom när de skulle. Nu fungerar ingenting, och alla har fått mer att göra. Vad är meningen?

Guldmedlemmar är välkomna att lägga in länkar till favoritbloggare! Om du inte kommer på hur man gör så går det bra att mejla Salt.

Uppdaterat: nu finns det instruktioner!
Se länk till vänster, under Login.

Salt har uppmanat oss att skriva om … människans väsen, trodde jag först, men det var visst förhållanden och otrohet det gällde. Kanske är det samma sak. Jag har hört talas om och sett en del exempel på temat, men kan helt enkelt inte uttala mig. Det skulle innebära att göra en djupdykning i människans psyke. Människan är en mysko varelse som är långt ifrån rationell, även om hon gärna skulle vilja vara det. Vi gör en massa saker utan att veta varför, ofta med katastrofala följder. Vem vet varför?

Utmaningen antagen!

"Förfärligt nog tror jag det är möjligt att svika någon man älskar över allt annat. Inte minst för att det är så lätt att svika sig själv." Det är så otroligt mycket lättare att svika sig själv än någon man älskar. Det är lättare att ljuga för sig själv, att vara elak mot sig själv och att behandla sig själv illa, än att utsätta någon annan för samma sak.

Jag har aldrig varit otrogen. Jag har svårt att se att jag skulle kunna vara otrogen. Det borde ju vara så att det är något i ens förhållande som saknas om man är otrogen, men nog kan man bli full och kåt en ensam konferenshelg.

Polyamorösa människor säger inte att deras förhållanden är olyckliga. De säger att man aldrig kan få alla sina behov tillfredsställda av en och samma person. Betyder det bara att de är ärligare? Varför är det så viktigt för oss med monogami att vi tar den för given? Varför är ett förhållandes välbefinnande baserat på ett koncept som vi inte har valt, något som bara finns där? 

Jag tänkte att jag skulle testa att utmana mina Guldkollegor! Om ni vill får ni gärna spåna fritt på temat.

Ur en klassisk kommentar som att "den som är otrogen är inte lycklig i förhållandet" började jag fundera över detta med lycka. Kan ett förhållande vara lyckligt om individerna inte är lyckliga? Och var går gränsen mellan lycka och olycka?

När en väninna pluggade till socionom och skulle lära sig hantera människor med problem så berättade hon att riktlinjen går vid 50%. Folk är så ängsliga över att inte vara tillräckligt lyckliga att varje liten diskussion i ett förhållande ses som ett hot. Men det är helt naturligt att vara oense och är man bara sams och glad hälften av tiden, ja, då får förhållandet anses som lyckligt. Eller iallafall godtagbart. Det finns ju de som hävdar att bråk är passion och ger krydda åt samlivet, medan andra aldrig sagt ett ont ord till varandra.

Jag känner mej sällan lycklig "i mej själv" men jag tycker definitivt att jag haft lyckliga förhållanden. Kanske inte genomgående, men jag känner mej oftast lyckligare ihop med andra än ensam. Jag har aldrig varit otrogen, men när det varit som närmast har det inte berott på att jag ville lämna mitt förhållande. Inte alls! Så jag tror inte det är så enkelt att bara olyckliga är otrogna. Förfärligt nog tror jag det är möjligt att svika någon man älskar över allt annat. Inte minst för att det är så lätt att svika sig själv.

Det är nu ni andra skriver egna reflektioner på ämnet.

Nu tycker jag att den här midsommarhelgen officiellt skall förklaras avslutad, så att folk kan komma hem igen till sina datorer och skriva något kul. Och så tycker jag att vädret kunde vara lite mer överraskande. Det är ju så typiskt att det är jättefint och jättevarmt de sista skolveckorna och att regnmolnen drar in lagom till skolavslutningen och midsommar. Nu blir det väl så här ända fram till skolan börjar igen. Bered er på tropisk värme i slutet av augusti och hela september.